Säkerhetsdatabladens utformning och innehåll ändras. De nya reglerna får tillämpas från den 20 juni 2010. Orsaken till ändringen är att säkerhetsdatabladen ska anpassas till EU:s förordning om klassificering, märkning och förpackning, CLP, och till det globala systemet för klassificering och märkning av kemikalier, GHS.

Förändringar i korthet
• Avsnitt 2 ska förutom klassificering även innehålla information om märkning. Märkning angavs tidigare i avsnitt 15.
• Mellan den 1 december 2010 och den 1 juni 2015 ska ämnens klassificering redovisas enligt både KIFS 2005:7 och CLP (dubbel klassificering). Det samma gäller för blandningar som har klassificerats enligt CLP före den 1 juni 2015, dvs innan CLP börjar gälla för blandningar (se artikel 61.2, CLP). Dubbel klassificering behövs för att företagen ska kunna klassificera blandningar enligt bestämmelserna i KIFS.
- För ämnen ska dubbel klassificering anges under avsnitt 2.
- För blandningar ska dubbel klassificering för ingående ämnen anges under avsnitt 3. 
- Om CLP frivilligt tillämpas fullt ut för en blandning före 2015 ska även dubbel klassificering för blandningen anges under avsnitt 2.
• Ny information ska anges bland annat under avsnitt 4, 7, 8 och 11.
• Leverantörer behöver inte alltid skriva ut hela registreringsnumret utan kan utelämna de fyra sista siffrorna.

Från och med den 1 juli 2011 kommer innehållet av fosfater begränsas i maskindiskmedel. Det kommer inte att vara tillåtet att sälja eller överlåta fosfatinnehållande maskindiskmedel till konsumenter för enskilt bruk om den totala fosforhalten överstiger 0,5 procent.

I Sverige är det sedan 2008 förbjudet att sälja eller överlåta textiltvättmedel som innehåller fosfater till konsumenter för enskilt bruk. Bestämmelsen för textil­tvättmedel har formulerats så att den maximala fosfor­halten inte får överstiga 0,2 procent. Gränsen för den maximala halten i maskindiskmedel har satts något högre på grund av att man bedömde att risken är större att produkten skulle kunna innehålla resthalter av fosfater från annan produktion.

Den 16 februari 2009 träder nya föreskrifter om transport av farligt gods – ADR-S och RID-S – i kraft. Nu gällande föreskrifter SRVFS 2006:7 och SRVFS 2006:8 får tillämpas till och med 30 juni 2009. Läs mer på MSB hemsida, den nya Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Läs mer här

Man skulle kunna tro att i dagens kontrollerade samhälle har myndigheterna järnkoll på vad som är bra och dåligt för oss människor och vår miljö. Men det är långtifrån sant. Vi vet fortfarande alldeles för lite om hur många kemikalier påverkar oss. En jämförelse gjordes av Kemikalieinspektionens generaldirektör, Ethel Forsberg. För över 80 år sedan kom den nya kemikalien med samlingsnamnet PCB ut på marknaden. Det var väldigt populär inom byggbranschen och vid tillverkning av bland annat elektronik. Kemikalien var billig och ansågs vara nästintill ofarlig. 40 år senare kom nya rapporter som visade på att så var inte fallet. PCB är svårnedbrytbart och ansamlades i näringskedjor bl.a. Flera år senare insåg man även att kemikalien är cancerframkallande. Idag är kemikalien en av våra mest omtalade farliga kemikalier i världen. Ethel drar paralleller till dagens Bisfenol A. Detta ämne är en av våra vanligaste kemikalier i hårdplast och finns i bl.a. plastförpackningar och nappflaskor. Enligt vissa studier finns det ingen anledning att oroa sig för effekter. Men samtidigt finns det andra studier som visar på motsatsen, att ämnet påverkar hjärnan. I dagens läge finns inte studier som tyder på att vi kan jämföra Bisfenol A med PCB. MEn vad vi kan vara säkra på är att vi behöver mer forskning och kunskaper kring kemikaliers påverkan av oss människor och vår miljö. Detta är något som förhoppningsvis skyndas på genom REACH.

Stockholmskonventionen syftar till att belysa ämnen som är skadliga mot människors hälsa och miljön. Dessa ämnen bryts inte ner och ansamlas i människa och miljö även långt ifrån de platser där de producerats eller använts. Dessa ämnen kallas gemensamt POPs-ämnen som står för Persistent Organic Pollutants. Detta gör att det inte hjälper med regler inom Sverige eller EU, hela världen måste tillsammans hjälpta till och sätta stopp för att vi inte ska påverkas av dessa ämnen. Nu har ytterligare nio ämnen tagits med på den internationella utfasningslistan där tolv ämnen finns sedan tidigare. Det är bl a. PFOS (perkloroktansulfonat) som fler än 160 länder har beslutat att ta bort. ämnet är extremt långlivat och bryts överhuvudtaget inte ner utan kan endast förstöras genom förbränning. Klicka här för att läsa mer om vilka ämnen som finns med på listan.

Kemikalieinspektionen och SCB har gjort en studie på allergiframkallande ämnen i kemiska produkter. Det visar sig att de konsumentprodukter som oftast innehåller allergiframkallande ämnen är färger, spackel, lim och rengöringsmedel. Trots kunskap om detta minskar inte användningen av dessa ämnen. Så mycket som 1/4 av alla konsumentprodukterna som finns på marknaden innehåller allergiframkallande ämnen. De kemiska ämnen som är vanligast är främst formaldehyd, konserveringsmedel som isotiazoloner som finns i färg, lim och rengöringsmedel samt metyletylketoxim som ska förhindra skinnbildning i färgburken. även användningen av expoxiprodukter ökar stadigt. Det är viktigt att konsumenten själv är uppmärksam på detta och vidtar de försiktighetsåtgärder som krävs för användning av kemiska produkter.

I år inspekterar KemI ett 60-tal företag i Sverige som, enligt kemikalieförordningen Reach, har ett krav på sig att registrera sina ämnen eller ämnen i blandningar hos den Europeiska kemikaliemyndigheten, ECHA. Inspektionerna är Sveriges del av Forums första EU-samordnade inspektionsprojekt. Om ett företag inte har gjort en förhandsregistrering kommer de att beläggas med försäljningsförbud. Nedströmsanvändare För nedströmsanvändare är det lämpligt att ha ett kontrakt med sina leverantörer som garanterar att de ämnen som levereras är förhandsregistrerade eller registrerade.

Nu har världens länder enats om att förhandla fram en bindande global konvention till år 2013 för att minska kvicksilverutsläppen. Och i Sverige införs ett generellt förbud mot kvicksilver den 1 juni 2009. Det här är en stor framgång för Sverige. Nu finns det förutsättningar för att vi på sikt ska kunna få ner halterna av kvicksilver i miljön. Sverige är beroende av att även andra länder minskar sina utsläpp eftersom kvicksilver kan spridas i luften och transporteras långt från utsläppskällan, säger Petra Ekblom på KemI.

Förordningen om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (CLP) började gälla den 20 januari. Det innebär att företagen kan börja klassificera kemiska ämnen och blandningar enligt nya kriterier och märka sina produkter med nya farosymboler, så kallade faropiktogram, med tillhörande faro- och skyddsangivelser. På KemI:s webbplats finns svar på vanliga frågor om den nya förordningen. Se frågor och svar om CLP på KEMI:s hemsida

Den 1 december gick tiden ut för att förhandsregistrera kemiska ämnen. Under den 6-månaders period som har gått har över 2 miljoner kemiska ämnen registrerats hos EUs kemikaliemyndighet ECHA. I början av januari publiceras listan över samtliga registrerade ämnen.