Kundtjänst mail

Kundtjänst tel

Sankt Eriksgatan 117
Elevator C, Floor 6
SE-113 43 Stockholm

Stockholm

Göteborg

Linköping

Trollhättan

LinkedIn

Buller är en vanlig arbetsmiljörisk inom exempelvis industri, verkstad och laboratoriemiljöer. Det kan orsaka permanenta hörselskador, tinnitus, stress och leda till försämrad kommunikation. 

I verksamheter där lösningsmedel, metaller eller andra ototoxiska ämnen (kemikalier som skadar innerörat) förekommer kan risken för hörselskador öka vid samtidig bullerexponering. Därför bör buller alltid ingå i den kemiska riskbedömningen för arbetet. 

Enligt föreskrifter från Arbetsmiljöverket ska arbetsgivaren: 

Undersöka och identifiera vart buller förekommer.

Bullermäta och exponeringsbedöma områden.  

Vidta tekniska och organisatoriska åtgärder.  

Genom ett strukturerat och dokumenterat arbetsmiljöarbete kan buller även integreras i den kemiska riskbedömningen. Med målet att förebygga hörselskador och säkerställa en trygg arbetsmiljö. 

Buller är oönskat ljud. Upplevelsen är subjektiv och påverkas av: 

• Ljudnivå och frekvensinnehåll.  
• Tid på dygnet.  
• Pågående aktivitet (arbete, vila, sömn).  
• Individuell känslighet. 

Allmän bullerstörning omfattar både upplevelsen av störningen och påverkan på aktiviteter, återhämtning och sömn. 

Buller är den miljöpåverkan som berör flest människor i Sverige. Exponering kan ge både kortsiktiga och långsiktiga hälsoeffekter. För verksamheter med bullrande arbetsmoment är det viktigt att förstå hur exponering påverkar hälsa, prestation och säkerhet. 

Forskning visar samband mellan långvarig bullerexponering och ökad risk för ovan nämda sjukdomar. Barn, skiftarbetare och personer med redan nedsatt hälsa är särskilt känsliga grupper. 

Kunskapsläget visar att buller inte enbart är en fråga om hörselskador. Långvarig exponering kan påverka: 

För arbetsgivare innebär detta att buller bör hanteras som en bred hälsorisk och integreras i det systematiska arbetsmiljöarbetet – särskilt i miljöer där exponeringen är återkommande eller kombineras med andra belastningsfaktorer, exempelvis kemikalier eller skiftarbete.    

För kemikaliehanterande verksamheter innebär detta att:  

Hörselrisk bör bedömas även vid måttliga bullernivåer om ototoxiska ämnen förekommer.  

Buller och kemikalier bör riskbedömas tillsammans.  

Hörselvårdsprogram kan vara motiverade även när bullernivåerna i sig ligger under traditionella insatsvärden.    

Detta understryker vikten av att integrera bullerfrågan i den kemiska riskbedömningen och i det systematiska arbetsmiljöarbetet. 

Behöver ni hjälp att identifiera och riskbedöma buller i er verksamhet? Välkomna att kontakta oss på Chemgroup. 

Företag som hanterar kemiska produkter ansvarar för att skydda sina medarbetare mot både akuta och långsiktiga hälsorisker. Kemiska riskkällor kan vara märkta produkter, ämnen som bildas i processer (som damm, gaser och avgaser), heta vätskor eller material som innehåller farliga ämnen, exempelvis bly eller asbest.

Exponering av kemikalier kan skada kroppen på olika sätt. Kemikalierna kan ta sig in i kroppen via munnen, andningsorganen eller huden. Skadorna kan komma omedelbart eller efter lång tid. Skador som visar sig efter lång tid kan uppstå av en enda kontakt eller på grund av att man varit i kontakt med kemikalien upprepade gånger, kanske under många år.

Riskerna påverkas inte bara av ämnets egenskaper – utan av hur det används, i vilka mängder och hur exponering sker. Kemikalier kan tas upp via inandning, hudexponering eller förtäring. Exempel på skador som kemiska riskkällor kan medföra:

• Hudeksem, brännskada, frätskada
• Allergisk reaktion, akut eller långvarig astma
• Förgiftning, cancer, påverkan på fortplantningsorgan

Grunden för säker kemikaliehantering är en genomarbetad riskbedömning

Ett säkert kemikaliearbete börjar med att ni:

• Kartlägger samtliga kemiska riskkällor
• Bedömer hur exponering kan ske i praktiken
• Analyserar konsekvenser och regelkrav
• Beslutar om och genomför rätt åtgärder

Riskbedömningen ska spegla verklig hantering i verksamheten och uppdateras vid förändringar. Exempelvis om ett säkerhetsdatablad uppdaterats eller att arbetsmomentet ändrats i hantering eller omfattning.

Effektiva åtgärder prioriteras enligt skyddshierarkin:

Välj mindre farliga produkter och material

Använd tekniska lösningar, exempelvis slutna system eller
ventilation

Begränsa exponering genom organisatoriska åtgärder5.Använd personlig skyddsutrustning

Tydlig märkning, säker förvaring, fungerande beredskapsplaner och välinformerade medarbetare är avgörande för att undvika incidenter.

För särskilt farliga ämnen – exempelvis allergiframkallande, cancerframkallande, mutagena, reproduktionsstörande ämnen, asbest eller kvarts – gäller skärpta krav på utbildning, dokumentation och kontroll.


Ett systematiskt arbetssätt minskar risker och stärker verksamheten

Ett strukturerat och kontinuerligt arbetsmiljöarbete minskar olyckor, ohälsa och juridiska risker – samtidigt som det stärker säkerhetskulturen på arbetsplatsen.

Behöver ni hjälp? Välkomna att kontakta oss på Chemgroup.

– Vad innebär det och vad ska dokumenteras?

Arbetsgivaren är enligt Arbetsmiljölagen skyldig att säkerställa att arbetstagare inte utsätts för ohälsa eller olycksfall på sin arbetsplats. Detta inkluderar hantering av kemiska produkter och ämnen som kan innebära risker för hälsa och säkerhet.

Krav på riskbedömning av kemikalier regleras framför allt i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2023:10).

Risker som kan uppstå vid användning, hantering, bildning och lagring av kemiska produkter ska

•identifieras•bedömas•dokumenteras•följas upp.
 

Leverantörens information enligt REACH- och CLP-förordningarna, såsom säkerhetsdatablad och märkningar, ska ligga till grund för riskbedömningen.

En riskbedömning ska alltid genomföras innan arbetet påbörjas!

Det övergripande ansvaret ligger på arbetsgivaren – men arbetet ska inte göras ensam. Medarbetare som hanterar kemikalierna och riskkällorna, tillsammans med skyddsombud, bör vara delaktiga i riskbedömningen.

De som arbetar närmast kemikalierna har ofta bäst kunskap om hur de används i praktiken. Deras medverkan ger en tydligare bild av arbetsmetoder, rutiner och om dessa faktiskt följs – eller behöver förbättras.

Ett gemensamt arbete skapar bättre överblick och säkrare hantering.

Genomförande av riskbedömning – steg för steg



Steg 1: Inventering och informationsinsamling

Det första steget i riskbedömningen är att inventera samtliga kemiska produkter och ämnen som förekommer i verksamheten.

•Uppmärksamma även nya eller planerade produkter som kan behöva riskbedömas innan de tas i bruk.


För varje kemikalie ska ett aktuellt säkerhetsdatablad finnas tillgängligt. Säkerhetsdatabladet används som underlag för den fortsatta riskbedömningen och innehåller bland annat information om

•produktens egenskaper och klassificering•exponeringsrisker och rekommenderade skyddsåtgärder•eventuella gränsvärden för ingående komponenter.


Vid riskbedömningen är det viktigt att komma ihåg att den omfattar både

•inköpta kemiska produkter•ämnen som kan bildas vid hantering, till exempel slipdamm, ångor eller andra restprodukter. Så kallade riskkällor.

I nästa steg bedöms faran med kemikalierna och vilka risker som kan uppstå vid hantering av kemikalierna. Bedömningen ska ta hänsyn till

•produktens egenskaper och faroangivelser•hur och i vilken omfattning kemikalien används•exponeringens art, nivå och varaktighet. Finns det gränsvärden att ta hänsyn till? Det kan behöva göras mätningar för att säkerställa att exponeringen inte överskrider dessa•vilka som kan exponeras•befintliga skyddsåtgärder.


Riskbedömningen ska omfatta både hälso- och säkerhetsrisker, till exempel risk för inandning, hudkontakt och ögonkontakt. Men även brand, explosionsrisk, och risker för små och stora spill ska ses över.

CMR-ämnen: Om det gäller cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande ämnen (CMR) krävs en extra noggrann dokumenterad utredning.


Steg 3: Åtgärder och riskreducering

Om risker identifieras ska åtgärder vidtas för att eliminera eller minska dem. Enligt lag ska risker i första hand förebyggas genom att farliga kemikalier ersätts med mindre farliga alternativ (substitution).

Om substitution inte är möjlig ska tekniska, organisatoriska och personliga skyddsåtgärder införas, det kan exempelvis vara

•slutna system eller punktutsug•ändrade arbetsrutiner•personlig skyddsutrustning.


Åtgärderna ska vara anpassade till riskernas art och omfattning. Tänk på eran säkerhet. Ingen ska behöva bli sjuk eller skadad på jobbet.

Se riskbedömningen som en levande process. Dokumentationen ska hållas tillgänglig för berörda arbetstagare och användas som underlag för information och utbildning. Glöm inte att gå igenom riskbedömningen med eventuell ny personal på arbetsplatsen.

Riskbedömningen ska följas upp regelbundet och revideras vid behov, exempelvis vid

•införande av nya kemikalier•förändrade arbetsmetoder•ökad takt i produktion som leder till ökad exponering•nya eller uppdaterade säkerhetsdatablad•inträffade tillbud eller olyckor.

Kolla gärna in våra utbildningar inom riskbedömningar eller kontakta oss på consulting@chemgroup.se så hjälper vi dig vidare

Nyheter

Chemgroupnyheter

Kunskapsdelning ifrån Chemgroup - V11

Kunskapsdelning ifrån Chemgroup - V9

Kunskapsdelning ifrån Chemgroup - V7

Branschnyheter

Nya ämnen på kandidatlistan

Rapportering av mikroplaster

Nya kemikalieregler 2026